Äntligen, äntligen hemma.

Jag har saknat min dator så kopiöst, visst kalla mig nörd men känner mig lugn nu, som att jag åter fått ta del av en välbehövd drog.
Det lustiga är att det första jag gör är att gå ut på folks bloggar som jag stör mig på, varför? Det vet jag inte, om det är för att reta upp mig själv eller för att jag helt enkelt saknat att sitta och tycka de är patetiska...


Mina veckor borta har iallafall varit behövda, behövde komma bort hemifrån men har saknat mina guldkorn grymt mycket.
Fick ett samtal häromdagen av ett gammalt guldkorn och ärligt blev jag både besviken och frustrerad på honom, dessa killar kan vara så grymt korkade och lätta på foten, aja hoppas det löser sig till dess får du begå dina egna misstag och lära dig utav dem.

Det som gnager sig i hårbotten på mig är att jag missat halva sommaren på facebook, tungt att behöva gå igenom en del...



Att låta någon ta över den platsen jag hade hos dig och sättet vi skrev på varandra till, känns bara falskt och fel.

Kommentarer:

Kommentera inlägget här:

Ditt namn:
Besöker du denna blogg ofta?

E-postadress: (publiceras ej)

Din URL/Bloggadress:

Skriv så att fingrarna värker!

Trackback
RSS 2.0