R.

Jag kan känna dig i regndropparna.
Du smeker min kind och mina läppar för att slutligen släppa greppet vid min haka.
Jag ser dig stå runt varje hörn, din blick som borrar sig in i min innan du helt plötsligt försvinner återigen.
En andnöd slår mig rätt i magen, den slår omkull mig.
Jag hör dig viska mitt namn i min nacke.
Det är ingen där, inga gyllene lockar, inga havsblåa ögon. Ingen dig.
Bara en ensam vind som sveper förbi.


Kommentarer:

Kommentera inlägget här:

Ditt namn:
Besöker du denna blogg ofta?

E-postadress: (publiceras ej)

Din URL/Bloggadress:

Skriv så att fingrarna värker!

Trackback
RSS 2.0