Funderare

Även fast det är tidigt på dagen så kan man ändå låta tankar flyta på.
Har funderat en hel del på min stads befolkning, människor jag mött såsom människor jag iakttagit.
Hamnade spontant på en gammal gammal flörts facebookprofil, kikade igenom bilder och kände världens våg av medlidande för personen. Jag vet att denne är "lycklig", iallafall som han utger sig vara. Tror jag är en av de få som faktiskt vet hur han mår och det gör mig ledsen att se att någon som nått så långt att de åtminstone kan erkänna för en individ att de faktiskt mår dåligt, sen inte kommer längre än så. De skapar förhållanden till saker och ting för att avskärma det som egentligen trycker ner dem. Jag vet att då spökena tillslut hinner ifatt honom igen så kommer allt krasa, han kommer gå under av all smärta han inte har bearbetat. Jag är en svag och elak människa som inte bryr mig mer än så, men jag försökte, mer än så kan jag inte göra för jag har faktiskt också känslor. Dock väljer jag att hantera den delen av mitt liv på ett genomtänkt och förståndigt sätt, mår jag dåligt så vill jag inte blanda in andra i mitt sunk i onödan om det innebär att jag skulle dra ner dem med.
Kom ihåg, prata. Det absolut viktigaste som finns, prata och våga släppa lös dina känslor.





Kommentarer:

Kommentera inlägget här:

Ditt namn:
Besöker du denna blogg ofta?

E-postadress: (publiceras ej)

Din URL/Bloggadress:

Skriv så att fingrarna värker!

Trackback
RSS 2.0