En hel del kaos gott folk!

Okej scenariot på vårdcentralen är bland det roligare som hänt på sistone.

Det börjar med att jag får göra blodprov pga en arbetsolycka där jag stuckit mig på en använd insulinspruta. Först går jag in i ett rum och diskuterar med en sköterska, vad jag ska göra osv. Vi kommer fram till att jag ska tra blodprover och sen vaccinera mig mot hepatit A och B då jag ännu inte gjort det.
Sen går jag vidare till ett annat rum efter en stund, så då sitter jag där och hon fäster ett band om min arm för att stoppa blodtilförseln så hon kan trycka in den där förbannat stora sprutan i venen. Hon fyller ett stort rör med blod och jag känner hur jag blir pyttelite illamående typ, så sätter hon i ett nytt rör sen för att även fylla det och jag ser hur blodet sprutar in i det andra röret... Jag går ut därifrån och sätter mig med Jennifer för att sedan gå in i ett nytt rum och ta vaccinet. Den sprutan hade som ett obehagligt tryck, var som att någon sprutade in bly i armen, det tröck nå jävulskt och gjorde ont.
Jag går ut och ska betala och då känner jag hur det börjar snurra då jag betalat och satt tillbaka kreditkortet i börsen. Jag tittar mot Jennifer och går och sätter mig på en stol en bit från där jag just suttit. Sen minns jag inte så mycket mer än vad som är berättat, allt blev suddigt och sen svart. Jag såg inget men kunde känna fram till dess att jag föll ihop, jag kände hur benen vek sig och sen är det ingenting.
Tydligen så har Jennifer frågat mig om jag mådde dåligt och om jag skulle gå på toa, hade ställt mig upp och börjat gå, då jag snubblar på en stol och sedan flyger in i väggen med huvudet och ramlar ihop på golvet, där minns jag bara hur jag kände att jag inte hade kontroll på benen längre, då försvann allt.
Så då hade jag legat där på golvet och folk hade rusat dit och försökt ta mig till en brits pga huvudsmällen, men eftersom jag inte var vid mina sinnes bruk så hade de lyft mig till en annan korridor och lagt mig ner på marken, sedan hade en av kvinnorna lyft upp mina ben och det var då jag "kom tillbaka", jag kände hur blodet rusade till huvudet. Hade tydligen varit likblek i ansiktet. Så där ligger jag och undrar vadfan som hänt egentligen och jag har typ 6 kvinnor ovanför mig som tittar bekymrat på mig och frågar hur det känns. Jennifer sitter ner bredvid mig och håller min ena hand och så håller hon i en mugg med vatten i den andra. Jag känner hur allt börjar kännas bättre men är fortfarande lite yr och just då öppnar någon en dörr - bakom Jennifer där hon sitter, så Jennifer snubblar till baklänges och allt vatten i muggen landar i mitt ansikte så där ligger vi och skrattar hysteriskt medan tanterna tittar på mig och konstaterar "ja nu vaknade hon ju till lite iallafall". Vi tackar för oss och fnissar medan vi går ut därifrån, väl ute så konstaterar vi vilket kaos vi just skapat och sedan ber Jennifer mig vila lite innan jag sätter mig i bilen för att köra.


Vild dag, mycket rolig också för den delen. Tack till Jennifer som följde med trots att jag försökte övertyga henne om att "jag klarar mig, det är lugnt".

Kommentarer:

Kommentera inlägget här:

Ditt namn:
Besöker du denna blogg ofta?

E-postadress: (publiceras ej)

Din URL/Bloggadress:

Skriv så att fingrarna värker!

Trackback
RSS 2.0