Tomorrow is the day!

Imorgon kommer min älskade familj hit och jag kan inte riktigt fatta det... Min syster och far har jag dessutom inte sett på 11 jäkla månader.. Så himla spännande!

Jag ligger nu i sängen och varvar ner, lyssnar på min lugna lista som alltid lockar fram dom där djupare tankarna på livet och alla val man har framför sig.
Jag ska till Italien innan jag kommer hem vilket innebär att jag fortfarande har tid kvar på resande fot men varje gång jag tänker på att jag måste lämna detta land så slås jag av panik och ångest, tårar som strömmar upp och hotar att trycka ut. Kan knappt fatta att det är såhär starkt jag känner inför det här landet och dessa människor. Finns inga trevligare människor, i princip alla har alltid ett leende på läpparna och alla kan prata med alla. Detta är mitt hem, här hör jag hemma. Tredje gången är inte gillt, jag ska återvända igen, det är ett som är säkert.
Särskilt nu när jag skaffat lite vänner här, då måste man träffa dem igen.

Jag är en kluven liten tjej, hela världen framför mig men jag kan inte välja var jag ska styra mina steg.


Nä nu ska jag se julkalendern och hoppas på ett nattsamtal innan jag sluter ögonen, imorgon är en stor dag!

"Don't wake me up."


Kommentarer:

Kommentera inlägget här:

Ditt namn:
Besöker du denna blogg ofta?

E-postadress: (publiceras ej)

Din URL/Bloggadress:

Skriv så att fingrarna värker!

Trackback
RSS 2.0